Barn i skuggan av fattigdomen – när vardagen blir en kamp i det tysta

I Sverige pratar vi ofta om att alla barn ska ha lika möjligheter. Att alla ska få drömma, växa och känna sig trygga. Men bakom välfärdens fasad finns en annan verklighet – en verklighet där barn växer upp med magont över räkningar, där kylskåpet ibland är tomt och där drömmen om ett nytt par skor känns långt borta.

Barnfattigdom i Sverige handlar inte bara om pengar. Det handlar om livschanser, självkänsla och delaktighet. Det handlar om barn som inte bjuder hem kompisar för att de skäms över sin lägenhet, barn som säger att de inte vill följa med på skolutflykten “för att de inte känner för det” – när det egentligen handlar om att familjen inte har råd.

Fattigdom märks i det lilla: i kläder som inte längre passar, i smörgåsar utan pålägg, i oro över att mamma eller pappa ska förlora jobbet. Men den märks också i det stora – i hur barnen ser på sig själva. För när man gång på gång tvingas avstå, börjar man tro att man är mindre värd. Att man inte hör till.

Det finns tusentals barn i Sverige som lever i familjer där varje månad är en balansgång. Där julen skapar stress istället för glädje. Där fritidsaktiviteter blir en lyx, och där sommarlovet känns längre än för andra – inte för att det är ledigt, utan för att det inte finns något att göra.

Och ändå – mitt i allt detta – finns det så mycket styrka. Barn som lär sig tidigt att ta ansvar, som visar omtanke om sina syskon, som drömmer trots allt. Föräldrar som gör sitt yttersta för att skydda sina barn från oron. Lärare, grannar och volontärer som sträcker ut en hand.

Men det räcker inte att beundra deras styrka. Vi måste också våga se orättvisan. Fattigdom bland barn är inget naturfenomen – det är ett samhällsproblem. Och samhällsproblem kan vi förändra.

Vi behöver politiska beslut som stärker familjer med låg inkomst, fler avgiftsfria fritidsaktiviteter, billigare kollektivtrafik och fler sociala stödinsatser. Men vi behöver också medmänsklighet – att vi ser barnen runt omkring oss. Att vi vågar fråga hur någon mår, att vi bjuder in, delar med oss, visar att de inte är ensamma.

För inget barn ska behöva bära vuxenvärldens bekymmer på sina små axlar.
Och inget barn ska behöva skämmas för något de inte kan påverka.

Att lyfta barn ur fattigdom handlar om mer än pengar – det handlar om värdighet, hopp och framtidstro. Och det börjar med att vi bryr oss, ser och agerar.

COSMEA Barn och Ungdom - B K R O COSMEA - COSMEA Kvinna

Andra inlägg

• COSMEA
• Barn i skuggan av fattigdomen – röster ur det tysta Sverige
• En trygg hand i svåra stunder – COSMEA inrättar hjälpfond 2026
• Barn som växer upp utan självklarheter
• När varje krona räknas - ensamstående kvinnors kamp i ett kallare samhälle
• De osynliga barnen
• När välfärden sviktar och maten blir en lyxfråga – då måste vi våga tala om den nya fattigdomen.
• När tryggheten inte längre räcker till
• Fattigdomen som tystnar - kvinnors kamp i skuggan av ekonomisk kontroll